Ny nordisk forskningssatsning ska stärka familjers motståndskraft inför framtida kriser
Forskare vid Institutionen för folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet deltar i ett nytt nordiskt nätverksprojekt kallat UNIFAMN. Initiativet syftar till att förbättra motståndskraft, beredskap och det allmänna välbefinnandet hos familjer i hela Norden, och kommer att erbjuda nya insikter om hur familjer kan rustas inför framtida kriser.

Projektet bygger vidare på det europeiska nätverket GUIDE, som undersöker barns och familjers välbefinnande genom en jämförande födelsekohortstudie. Det samlar experter från Finland, Norge, Sverige, Danmark och Island för att skapa ett samarbetsnätverk som tar sig an de föränderliga utmaningar som familjer står inför.
En central aspekt i projektet UNIting FAMilies across Nordic countries for resilience (UNIFAMN) är dess aktuella koppling till de pågående samhälleliga konsekvenserna av COVID19-pandemin. Projektet fungerar som ett naturligt experiment där olika strategier för att hantera pandemin i Norden kan analyseras. Forskarna menar att detta sammanhang ger en unik möjlighet att identifiera skyddsfaktorer och de bästa exemplen när det gäller familjers motståndskraft vid framtida hälsokriser.

– Det här projektet kommer att dra nytta av vår livstids mest omfattande naturliga experiment. De heterogena strategierna i Norden under COVID19-pandemin erbjuder en historisk möjlighet att identifiera de viktigaste faktorerna som stärker familjers motståndskraft i en nordisk kontext, och hur vi bäst kan förbereda familjer inför framtida hälsokriser, säger Viviane Straatmann, docent vid Institutionen för folkhälsovetenskap på Stockholms universitet, en av projektets samarbetspartner.
Projektets vision är att främja ett motståndskraftigt och framtidssäkrat Norden.
Identifiering av kunskapsluckor
UNIFAMN:s mångfacetterade angreppssätt kommer att inkludera kontinuerligt kunskapsutbyte, systematiska översikter, samhällsengagemang och samverkan mellan institutioner. Forskarna vill identifiera kunskapsluckor kring familjers motståndskraft och krisberedskap. De kommer att genomföra systematiska översikter för att fördjupa förståelsen av nordiska familjers välbefinnande och använda framtidsspaningar tillsammans med expertnätverk för att förutse framtida risker som påverkar familjer. Dessutom planerar forskarna att utveckla nya enkätmoduler om familjers motståndskraft och välbefinnande, som ska ingå i den datainsamling nätverket GUIDE datainsamling gör med start 2027.
– Ett annat syfte med det här nätverksprojektet är att främja hållbarhet i forskningen genom att involvera unga forskare genom utbildning och ett sommarskoleprogram, säger Viviane Straatmann.
Projektet består av fem arbetspaket med fokus på projektledning, kartläggning och syntes, metodologisk innovation, policy-effekt och utbildning. Denna systematiska struktur ska stödja projektets mål att engagera intressenter och sprida resultat genom workshops och evenemang i alla partnerländerna.
Etablering av en nordisk hubb för forskningsinfrastruktur
– Projektets vision är att främja ett motståndskraftigt och framtidssäkrat Norden där familjer frodas, stödda av starka sociala policyer, informerade av innovativ forskning och expertkunskap, och kontinuerliga utvärderingar för förbättring, säger Viviane Straatmann.
I takt med att UNIFAMN-initiativet fortskrider, planerar forskarna ett nordiskt forskningscentrum för barns välbefinnande, och en ansökan till forskningsfinansiären NORDFORSK är på gång.
– Finansieringen av detta initiativ kommer att användas för att främja aktiviteter inom nätverket, inklusive workshops, forskningskartläggning, sommarskola och praktikutbyten mellan de deltagande institutionerna – allt med syftet att stärka nordiska familjers motståndskraft, säger Viviane Straatmann.
Håkan Soold
UNIFAMN-konsortiet
Docent Katja Upadyaya från Helsingfors universitet leder forskningsarbetet tillsammans med ett team av framstående experter från partnerländerna. Hennes fokus på barn- och familjeforskning kompletteras av andra teammedlemmars expertis inom folkhälsa och socialpolitik, vilket bådar för en gedigen kartläggning av faktorer som påverkar familjers välbefinnande. Hon samordnar det finska teamet inom de europeiska nätverken GUIDE och COORDINATE, där även akademiprofessor Katariina Salmela-Aro, expert på barns välbefinnande, ingår, liksom Gary Pollock, professor med inriktning på utbildningspolitik och Arniika Kuusisto, professor som forskar om utbildning och resiliens.
I Norge forskar docent Vera Skalicka vid Norges teknisk-naturvetenskapliga universitet (NTNU) om sociala ojämlikheter i hälsa och ungdomars utveckling, särskilt COVI19:s påverkan på ungas psykiska hälsa. Hon leder det norska GUIDE-teamet i en pilotstudie våren 2025, tillsammans med framstående experter som Terje A. Eikemo, professor i folkhälsovetenskap, och docenterna Kristine Viddal och Roxanna Morote, som fokuserar på psykologi och resiliens.
Det danska teamet består av professor Gabriele Berg-Beckhoff vid Syddansk Universitet, specialist inom kvantitativa metoder och psykisk hälsa, Leena Eklund Karlsson, docent med fokus på deltagande forskning, samt professor Pernille Tanggaard Andersen, som är expert på hälsofrämjande arbete och social ojämlikhet.
På Island består teamet av Sigrún Ólafsdóttir och Ásdís Arnalds från Islands universitet, båda med erfarenhet av internationella undersökningar och datainsamling. Sigrún Ólafsdóttir fokuserar på sociala ojämlikheter och Ásdís Arnalds fokuserar på familjepolitik.
I Sverige leder docent Viviane Straatmann UNIFAMN- och GUIDE-initiativet vid Institutionen för folkhälsovetenskap, Stockholms universitet. Hennes forskning handlar om barns och familjers levnadsvillkor och välbefinnande, särskilt bland utsatta grupper såsom de i kontakt med socialtjänsten. Professor Ylva Brännström Almquist fokuserar på välfärdsfrågor inom folkhälsovetenskap.
Forskare som vill bidra till initiativ kopplade till GUIDE-studien i Sverige uppmanas att kontakta Viviane Straatmann. UNIFAMN och GUIDE i Sverige välkomnar även studenter som söker praktik inom forskningen.
NORDFORSK har beviljat UNIFAMN-projektet 2 084 938 NOK för perioden 2025–2028.
Senast uppdaterad: 24 april 2025
Sidansvarig: Institutionen för folkhälsovetenskap