Får världen plats i våra barnböcker? Panelsamtal på Språkfesten!

Från vänster: Elina Druker, Sara Van Meerbergen, Anna Hällgren, Erik Titusson, Suzanna Petersson Kero. Foto: Pia Nordin.

Sara Van Meerbergen. Foto: Pia Nordin.

Det skrivs barnböcker i hela världen på en mängd olika språk. Vid utgivning i Sverige dominerar översättning till svenska från främst engelska, men det översätts även från de största europeiska språken och de nordiska språken, berättar Sara Van Meerbergen, docent i nederländska vid Stockholms universitet, med inriktning på barnlitteratur och översättningsvetenskap. Barnböcker från Afrika skrivs ofta på engelska eller franska och översätts därför via dessa språk, förklarar hon. Just franska låg tvåa i statistiken för översatta språk 2023, men har inte alltid gjort det. En trend som man har sett de senaste åren är dock att det översätts färre ungdomsböcker, antagligen eftersom dessa allt oftare läses på engelska och då inte blir översatta.

– Översatt barnlitteratur överlag har sedan 2010 minskat i procentantal jämfört med den totala bokutgivningen, från 50 till nu sist 33 procent, konstaterar Sara Van Meerbergen.

Erik Titusson. Foto: Pia Nordin.

Det är dock inte antalet översättningar som har minskat, det är mer eller mindre konstant, utan det är andelen svenska original som intressant nog har ökat. Av de 33 procenten som översätts är 70 procent från engelska, berättar Erik Titusson, förlagschef och förläggare på Lilla Piratförlaget.

– Över lag har utrymmet för barnlitteratur minskat i samhället, bekräftar Erik Titusson. Det publiceras färre recensioner i dagspressen och nyligen lade en av de stora morgontidningarna ner sin barnbokslitteraturdel.

Skolor, bibliotek och bokhandlare har ett ansvar för att bredda läsutbudet

– Det är viktigt för barnens skull att man letar fram litteratur och visar den, poängterar Anna Hällgren, handläggare på Kulturrådet, och bibliotekarie i grunden. Bokhandlare och bibliotek behöver våga vidga vyerna genom att ta in böcker på andra originalspråk än engelska.

Suzanna Petersson Kero. Foto: Pia Nordin.

– Ja, det finns ett sug efter litteratur från olika delar av världen och olika kulturer, bekräftar Suzanna Petersson Kero, journalist. Samhället är mångkulturellt, inte statiskt, men föräldrar har svårt att hitta mångkulturell litteratur till sina barn. Där har bibliotek och skolan ett ansvar, säger hon, för att ta in litteratur och då inte bara etablerade författare, välkända böcker och på de största språken, utan även våga ta in nytt och på mindre kända språk – och fler bokexemplar.

– Det är ofta små förlag som översätter barnböcker från andra delar av världen och på biblioteken tar de oftast bara in ett exemplar av dessa böcker, medan motsvarande svenska böcker ofta finns i 5–6 exemplar. Det gör att översatta böcker inte syns och är de utlånade vet man inte att de finns eftersom de inte syns, förklarar Suzanna Petersson Kero.

Bokhandlare och bibliotek behöver våga vidga vyerna genom att ta in böcker på andra originalspråk än engelska.

Anna Hällgren från Kulturrådet visar upp deras Barn- och ungdomsbokskatalog, som även finns digitalt. Foto: Pia Nordin.

Anna Hällgren visar upp Barn- och ungdomsbokskatalogen från Kulturrådet. Den innehåller läslistor och de har en urvalsgrupp som arbetar med att ha perspektivet ”hela världen”. Tidningen är gratis och finns även digitalt. Samtalsledare Elina Druker, professor i litteraturvetenskap med särskild inriktning på barn- och ungdomslitteratur vid Stockholms universitet, använder Barn- och ungdomsbokskatalogen i undervisningen för blivande lärare.

Sara Van Meerbergen tror att vägen att nå ut numer är sociala medier. Underförstått, att då når vi ungdomarna direkt, istället för via recensioner i tidningar, som kanske bara vuxna läser.

– På grund av BookTok, en community på TikTok där man tipsar varandra om böcker, läser ungdomar mer på engelska nu, säger Sara Van Meerbergen.

Erik Titusson poängterar att enligt svensk lagstiftning får man inte marknadsföra sig mot barn, vilket kan bli fallet om bokhandlare skulle använda sig av sociala medier för att nå ut till barn. BookTok vänder sig till äldre barn och ungdomar, men han tror att det påverkar vuxenlitteraturläsare mer.

– Risken är också att det är ett ”uppblossande fenomen” och man kan inte bygga läsning på fenomen.

En boks handling behöver inte vara "självspeglande" för att väcka intresse

Enligt Erik Titusson finns ett slags idé om att barnböcker ska vara självspeglande; de ska handla ”om en själv”. Man köper/läser något som man ska känna igen sig i, t.ex. ”om jag gillar fotboll, då vill jag läsa om någon som också gillar fotboll”. Han vänder sig lite mot den inställningen.

– Man kan hitta sig själv i något man inte förstår i förväg att man kan hitta sig själv i.

Elina Druker. Foto: Pia Nordin.

Suzanna Petersson Kero resonerar kring att vi ofta vill att barn ska läsa på andra sätt än på skärm och att man därför letar efter saker som kan intressera barnen, för att locka, t.ex. ”gillar fotboll”. Men man kanske inte alltid måste identifiera sig med personer eller handlingen i boken. Däremot är det viktigt att någon gång känna sig representerad, till exempel att barn från andra delar av världen i bland har huvudrollen i böckerna. Elina Druker håller med och menar att litteratur också kan vara ett fönster mot världen.

– Via litteraturen kan fantasin väckas och man upptäcker något nytt om sig själv och omvärlden.

Via litteraturen kan fantasin väckas och man upptäcker något nytt om sig själv och omvärlden.

Panelsamtalet avslutades med att deltagarna tipsade om översatta favoritbilderböcker för barn. Som Anna Hällgren konstaterar:

– I Sverige behöver vi träna oss på att lyssna på andra sorters berättelser och kulturer, även bildmässigt.

Se även artikeln: Flerspråkighet i Sverige i ett historiskt perspektiv. Föreläsning på Språkfesten!

Text: Pia Nordin

Språkfesten! 23 november 2024 arrangerades av Tranströmerbiblioteket, Stockholm stad, i samarbete med Forum för språk och litteratur vid Stockholms universitet.