Stockholms universitet

Legendens biskop Teodomiros kvarlevor undersökta

Enligt en legend från 800-talet rapporterade en lokal spansk eremit till biskop Teodomiro av Iria Flavia att han hade sett ljussken falla från natthimlen. Teodomiro undersökte fenomenet och efter en påstådd gudomlig uppenbarelse upptäckte han gravplatsen för aposteln Jakob och två av hans lärjungar. Men existerade Teodomiro i verkligheten? En internationell forskargrupp, med deltagare från Centrum för paleogenetik vid Stockholms universitet, har nu undersökt om det finns tillräckliga bevis för att säkerställa att biskop Teodomiro var mer än en legend.

Biskop Teodomiros ben?
Ben från de undersökta ben som antagits vara biskop Teodomiros, förvarade i katedralen i Santiago de Compostela. Foto: Patxi Pérez-Ramallo

År 1955 upptäcktes mänskliga kvarlevor vid en gravsten med inskriften biskop Teodomiro död år 847 e.Kr. I början ansågs kvarlevorna vara legendens Teodomiro. Uppgifter som vid en senare undersökning istället påstods tillhöra en äldre kvinna. För att lösa mysteriet har ett internationellt forskarteam, koordinerat av den spanska forskaren Patxi Perez Ramallo, med hjälp av ett forskarteam från Centrum för paleogenetik vid Stockholms universitet, nu genomfört en ny osteologisk och genetisk undersökning.

 

Kvarlevor av en vuxen man

Analyserna bekräftar att kvarlevorna tillhörde en vuxen man, minst 45 år gammal. Isotopanalyser visar att mannen har ätit en blandad diet av växt- och animaliskt protein, med även marina proteiner, men att han ätit mindre animaliskt protein än vad man skulle förvänta sig av en biskop med hans sociala status. Men enligt forskarteamet kan vilken mat man äter kan spegla många olika faktorer, till exempel religiösa praktiker och lokala traditioner.

Gravsten med inskription i kyrka
Gravsten för Teodomiro of Iria Flavia med inskriptionen IN HOC TVMVLO REQVIESCIT FAMULUS DI THEODEMIRVSHIRIENSE SEDIS EPS QVI OBIIT XIII KLDS NBRS ERA DCCCLXXXV (I denna grav vilar guds tjänare, biskop av stolen i Iria, som dog den 13:e kalends i november år 885) © Fundación Catedral de Santiago
 

Vad säger resultaten?

Kol-14-datering placerade kvarlevorna mellan år 673 och 820 e.Kr., vilket stämmer överens med Teodomiros påstådda död år 847 e.Kr. Den genetiska analysen tyder på att individen hade spår av nordafrikansk härkomst, som liknar den hos romerska iberer, iberiska visigoter och iberiska islamiska populationer, vilket är i linje med någon som levde i Spanien på 800-talet.

– Det finns inget i resultaten som motsäger att kvarlevorna har tillhört biskop Teodomiro. Tvärtom är genetiken, isotoperna som indikerar diet och geografiskt ursprung, osteologin och kol-14-dateringen, alla förenliga med vad man skulle förvänta sig om kvarlevorna verkligen tillhörde biskop Teodomiro av Iria Flavia, som levde och dog år 847 e.Kr. på Iberiska halvön. Det gör dem potentiellt till den äldsta identifierade historiska personen i både Spanien och hela Europa, säger Anders Götherström.

Bekräftat eller ej lever Teodomiros arv vidare genom vallfartsorten Santiago de Compostela, en plats som varje år drar tusentals pilgrimer från hela världen.

Läs mer i studien: Unveiling Bishop Teodomiro of Iria Flavia? An attempt to identify the discoverer of St James's tomb through osteological and biomolecular analyses (Santiago de Compostela, Galicia, Spain)

Läs mer om Centrum för palaeogenetik vid Stockholms universitet

Tema
DNA-forskning - Temasida Historia, arkeologi och kulturarv - Temasida

Senast uppdaterad: 13 augusti 2024

Sidansvarig: Kommunikationsavdelningen

eventNewsArticle

standard-article

false

{
  "dimensions": [
    {
      "id": "department.categorydimension.subject",
      "name": "Global categories",
      "enumerable": true,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "department.categorydimension.tag.Keywords",
      "name": "Keywords",
      "enumerable": false,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "department.categorydimension.tag.Person",
      "name": "Person",
      "enumerable": false,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "department.categorydimension.tag.Tag",
      "name": "Tag",
      "enumerable": false,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "localcategorytree.su.se",
      "name": "Lokala kategorier för www.su.se",
      "enumerable": true,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "webb2021.categorydimension.Category",
      "name": "Globala kategorier Nyheter (Webb 2021)",
      "enumerable": true,
      "entities": [
        {
          "id": "webb2021.categorydimension.Category.forskning_nyheter",
          "name": "Forskning",
          "entities": [],
          "attributes": [],
          "childrenOmitted": false,
          "localizations": {}
        }
      ],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "webb2021.categorydimension.Label",
      "name": "Tema (Webb 2021)",
      "enumerable": true,
      "entities": [
        {
          "id": "webb2021.categorydimension.Label.DNA",
          "name": "DNA-forskning",
          "entities": [],
          "attributes": [],
          "childrenOmitted": false,
          "localizations": {}
        },
        {
          "id": "webb2021.categorydimension.Label.Hist",
          "name": "Historia, arkeologi och kulturarv",
          "entities": [],
          "attributes": [],
          "childrenOmitted": false,
          "localizations": {}
        }
      ],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "webb2021.categorydimension.Label.en",
      "name": "Themes (Webb 2021)",
      "enumerable": true,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "webb2021.categorydimension.Keyword",
      "name": "Keywords (Webb 2021)",
      "enumerable": false,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    }
  ]
}